ISO

Detta är ett värde som gör bildsensorn mer eller mindre ljuskänslig. ISO är i den analoga världen ett värde på hur ljuskänslig filmen är som man stoppar i kameran, man kallade det även för filmens hastighet (på filmen anges detta värde i ASA, vilket exakt motsvarar dagens ISO).
Då gällde det att välja rätt filmrulle för varje tillfälle, ibland kunde man byta film flera gånger per dag. Idag trycker man bara på en knapp för att ändra ISO talet. Många kameror har även automatisk ISO som räknar ut det exakta ISO talet för att få en korrekt exponering, tyvärr vet inte kameran vilken fotosituation man är i så ibland blir helt fel. Själv har jag valt att i största mån försöka att fotografera med ISO-värdet inställt på 100 dvs. det lägsta värde min kamera fixar och sedan är det stativ som gäller när slutartiden blir för lång.

I vissa lägen är det inte möjligt att använda stativ och eller blixt, då måste man ta hjälp av ISO-värdet för att kunna fotografera på frihand.
Exempelvis i kyrkor där bör man helst inte använda blixt och i museum är det oftast förbud mot både stativ och blixt.

För och nackdelar med olika ISO-tal:

ISO 50 till 200
Fördelar: Här får du ut optimal bildkvallite.
Nackdel: Du kommer snabbt ner i slutartider som kan orsaka skakningsoskärpa

ISO 400 - 800
Fördelar: Nu kan använda snabbare slutartider för att få skarpa bilder och högre bländarvärde för större skärpedjup utan att förlora så mycket av bildkvalliten.
Nackdel: Färgerna börjar att mattas av.

ISO 1600 och uppåt
Fördelar: Nu behöver du inte så mycket ljus och ändå få skapliga bilder utan att använda stativ.
Nackdel: Nu börjar det uppstå brus i bilden vilket gör att man tappar skärpan och färgerna mattas ut